En kort runda...

Även om mitt träningsprogram nu är över, så har jag inte slutat träna. Nej, nej. Jag var ute på en lunchrunda i måndags och så blev det en runda idag efter jobbet.

Jag har ju fått in rutinen att träna tisdag, torsdag och lördag, men den här veckan så fick jag inte riktigt ihop träningen som jag fått innan. Så det blev ett lunchpass i måndags på 2,4 km. Detta pass var faktiskt riktigt segt. Men ändå slog jag till med snabbaste snitthastigheten! Det gick alltså snabbare än vad det kändes!

Då jag just nu har en hel del att göra på jobbet så passade det inte med lunchträning idag, utan istället så hade jag planerat ett pass efter jobbet. Dagens pass blev faktiskt ännu kortare än i måndags, och hur jag ska lyckas klämma till mellan 4-5 km på lördag är en gåta. Men det löser sig säkert!

Dagens pass som var 1,8 km, kändes faktiskt helt ok. Ja fram tills jag hade kanske 250 meter kvar, då kom tröttheten på allvar. När jag stannade tidtagningen så tänkte jag att tiden har väl stannat på 16-17 minuter, så döm om min förvåning när den har stannat på 13.56! Det hade jag verkligen inte räknat med.

Jag måste verkligen jobba på min mentala träning/inställning. Passet i lördags som ju var på 5 km var faktiskt lättare än passet i måndags. Även om jag var rejält trött efter 3,5 km. I det stora hela så var lördagens runda lättare än måndagens. Idag orkade jag ju köra på i, för att vara mig, ett hyfsat tempo, men när jag visste att jag snart var i mål så tog all ork slut.

Vet jag att jag ska jogga 4-5 km, ja då orkar jag längre innan tröttheten kommer. Vet jag att jag ska springa en kortare sträcka, ja nog 17 blir jag typ lika trött i kroppen och knoppen som om jag skulle springa en längre sträcka. Kroppen måste ställa in sig på en viss sträcka och när jag vet att jag närmar mig mål, ja då är det som att kroppen "lägger av"...

I mål!

Jag gjorde det! Igår klarade jag att springa, nåväl jogga, 5 km utan att behöva gå eller stanna! Jag hade inte ens en nära-döden-upplevelse! Jag kan inte påstå att det var lätt, men samtidigt var det ändå inte riktigt riktigt så jobbigt som jag trodde att det skulle vara! Sluttiden blev 39 minuter och 52 sekunder! Under 40 minuter vilket var mitt mål. Vilket också innebär en hastighet på strax under 8 min/km.

Enligt träningsprogrammet som jag har kört efter så ska man klara sträckan på 35 minuter. Men, se det bryr jag mig inte om det minsta. På passen för mina långa intervaller ska jag egentligen ha hållit en hastighet på 7 min/km. Men, det har jag inte försökt mig på en en enda gång. Jag har enbart gått på hur lång tid varje intervall ska ha varit.

Mitt mål med det här träningsprogrammet har varit att komma igång med löpningen och orka jogga den första magiska gränsen som för mig är 5 km! Tiden har aldrig varit det viktiga. För jag vet att om jag nu fortsätter med träningen så kommer tiden pressas så småningom.

Jag har fått kämpa hårt för att ta mig igenom det här träningsprogrammet. Ska jag var ärlig så var jag ytterst tveksam till att jag faktiskt skulle orka jogga/springa 5 km efter den här 5-veckorsperioden. Redan vecka 2 så var jag dessutom beredd att kasta in handduken och strunta i alltihop. Men, jag valde att inte kasta in handduken den där tisdagen utan jag bytte om och snörade på mig joggingskorna och slet mig igenom det där passet. Efter det så gick det faktiskt lättare och lättare att ge mig ut på träningsrundorna. Men träningsrundorna i sig var inte alltid så lätta.

Under de här 5 veckorna har jag bekräftat det jag vetat i många många år, jag är ingen sprinter. Intervallträning är inget för mig och absolut inte korta intervaller. Nej, jag gillar de där passen då jag liksom "bara" lufsar på. Steg för steg. Det går inte fort. Och det är inte hellre meningen. Men, jag tar mig framåt! De passen jag faktiskt sett fram mest emot är de här långpassen som jag har kört på lördagförmiddagarna!

Jag kommer självklart att fortsätta träna, men jag kommer inte köra efter något specifikt träningsprogram på ett tag. Planen är att fortsättningsvis träna tre gånger i veckan. Två pass kör jag lite "kortare" typ 2-3 km/gång, och så ett långpass där jag joggar 4-5 km/gång. När 3 km känns "lätt" och 5 km helt ok så kommer jag gå på ett träningsprogram där målet är att jag kommer klara att springa 10 km! Just nu känns 3 km helt ok, men jag vill gärna känna att 5 km är det innan jag påbörjar nästa projekt!

Skulle jag bara köra på nu med nästa träningsprogram så tror jag att det blir lite för hårt för mig och jag kommer ge upp. Nej, nu ska jag verkligen hitta den här löpglädjen igen, som liksom redan har börjat smyga sig in i i mig. För nu vet jag ju att jag orkar jogga 5 km, och det har varit mitt första mål sedan jag slutade träna av en himla massa olika anledningar!

Tisdag och korta intervaller!

Ni som känner mig vet att jag inte tycker om tisdagar. Och ni har även förstått att jag inte gillar korta intervaller. Lägg därtill att det har regnat idag. Då kan ni själva räkna ut på en skala hur mycket jag kände för att träna tidigare idag.

Men, jag känner mig själv, och skulle jag skippa träningen idag för lite regn, så kommer jag inte komma iväg imorgon heller, vilket innebär att torsdagen blir det nog ingenting heller, för då har jag redan kommit lite i ofas. Och så är det slut på träningen på flera månader igen. Det är tyvärr så jag fungerar. Så, efter veckomötet på jobbet så var det bara att byta om, snöra på sig joggingskorna och ge sig ut i regnet. Som tur är så var det sånt där fint regn, typ sommarregn, fast i september... Efter knappt halva tiden så slutade det faktiskt att regna. Idag hade jag lite ont om tid gällande träningen, då mötet drog ut på tiden och jag lovat att lösa av en kollega kl. 13.00 så att hon fick lunch, så det blev ingen runda runt Rocksjön. Utan det blev utefter Vätterstranden i stället. Inte fy skam det heller!

Dagens pass var då enligt "Stora Löparboken för kvinnor" korta intervaller och var fördelat enligt följande:

Uppvärmning - 10 min promenad

Korta intervaller - 15x30 sek löpning med 30 sek aktiv vila (promenad) efter varje löpintervall

Nedvarvning - 10 min promenad

Total tid: 35 minuter

Total sträcka: 3,75 km

Idag var första gången som jag kände att jag faktiskt fick lite fart när jag körde intervallerna. Jag kan inte påstå att det gick fort, ack nej, men jag kände att jag orkade trycka på lite! Att medelhastigheten inte var så hög, då jag räknar med uppvärmning, nedvarvningen och vilan i tiden och sträckan, det spelar ingen roll. Det kändes som jag fick upp lite tempo, och det är det viktigaste!

Jag har upptäckt en annan sak, förutom att jag har väldigt svårt att få till någon riktig löpkänsla när jag kör intervaller, och det är att jag springer väldigt hårt. Jag tar liksom i vid varje steg och jag dunkar i underlaget som bara den. Detta gör förstås att jag inte heller riktigt hittar rytmen. Men, det kommer kanske ordna till sig det med.

En annan kul sak är att det här är andra passet i rad då jag inte vill lägga mig ner och dö direkt efter passet. Nej, jag har liksom lite lite krafter kvar. Och då har jag ändå inte softat utan kört på! Och jag börjar få tillbaka löpglädjen. Den jag hade när jag var yngre. Fast det är inte så konstigt, för jag är ju uppe vid 5 km och nosar nu!

På torsdag har jag träning igen och då står det "Jogga lätt 3 km" på träningsprogrammet. Jogga lätt och 3 km är inget som existerar för mig. Än. Jogga 3 km är vad det blir.

En söndag i september

Idag har jag inte legat på latsidan precis. Jag har jobbat, röstat och jag tvättar för fullt! I helgen har det varit Visingsö Skördefest och jag har hjälpt till och sålt bussbiljetter till skördefestbussarna i hamnen på Visingsö. Jag må ha slutat på turistbyrån, men när öborna ber om hjälp så ställer jag så klart upp om jag har möjlighet. Men jag har inte bara sålt bussbiljetter utan jag har självklart gett tips på vad man kan se och göra utöver skördefestaktiviteterna, och jag har även tipsat om andra färdsätt på Öa! Man kan inte ta ur turistinformatören/-inspiratören ur mig helt...

När jag kom hem från Öa så var det en snabb visit i den lokala matvaruaffären som gällde, lite mat i magen och sedan ner till Landsjökyrkan för att rösta! Det var väldigt mycket folk som skulle rösta när jag kom dit. Detta gläder mig, att man röstar även i kyrkovalet. :-)

Men, hur svårt kan det vara att ställa sig i kön och vänta på sin tur? Hur kommer det sig att vi svenskar är så urbota dåliga på att köa? Jag kommer in i lokalen och hamnar bakom en äldre dam som ska ta sina "röstlappar", men det tar lite tid för henne. Jag står snällt bakom och väntar, för jag vill inte bara knô mig emellan och ta de lappar jag som jag tänkt. Men se pensionärerna som kom efter mig, tog ingen som helst hänsyn vare sig till mig eller till den äldre damen som stod där och letade... När jag sedan stod i kön för att få komma in i ett "röstningsbås" ja då var det en annan dam som bara gick före. Nu blev hon stoppad av en man som stod i dörröppningen och delade ut kuvert, och sedan fick jag gå in före damen. När jag stod där i godan ro och stoppade ner mina lappar i respektive kuvert så hörde jag mannen säga till ytterligare en person att h*n måste vänta lite för det är fullt i båsen...

Nu ska jag snart lägga mig i soffan och kolla på ett avsnitt av "Call the midwife" eller två innan det är dags att gå och sova. Men först ska jag ner i tvättstugan och hämta upp lite tvätt. Har jag tur är även tvätten i torktumlaren helt torr, men det betvivlar jag...

Snart i mål!

Idag var det långpass på schemat. Enligt träningsprogrammet var det 45 minuter enligt 5-minutersprincipen som gällde. Passet är helt enkelt indelat i 5-minutersblock, där man tar ett block i taget. Man ska jogga så länge man orkar inom "5-minutersblocket" och sedan ska man promenera tills 5 minuter har passerat. Sedan joggar man igen tills man inte orkar längre och promenerar fram tills det gått 10 minuter. Och så vidare. När man orkar jogga 5 minuter i sträck passerar men den första 5-minutersgränsen och påbörjar ett nytt block. Ex. orkar man jogga i 8 minuter blir det gång/promenad därefter fram till 10 minuter...

I och med att jag faktiskt har lyckats öka sträckan och antal minuter på varje lördagspass, så var målet att klara 4 km löpning idag i ett svep. Jag hade ytterligare ett mål och det var att faktiskt klara 4,25 km idag. Jag visste att jag skulle få kämpa rejält för att klara detta, men ändå inte omöjligt! För en gångs skull så hade jag kollat upp de olika kilometerpasseringarna för att veta när jag passerat målet 4 km. Egentligen så borde jag ju vid det här laget veta hur långt jag joggat med tanke på att jag lufsat runt Rocksjön flera gånger. Men, i och med att jag börjar på lite olika ställen så har jag aldrig full koll... Men idag så skulle jag minsann veta!

Innan jag kommer fram till dagens startpunkt så körde jag ett litet peptalk, där jag påminde mig själv att jag inte ska bry mig om hur det har gått de tidigare lördagarna. Jag kör utifrån dagens förutsättningar. Orkar jag bara jogga 3 minuter så är det helt ok...

Väl framme vid startpunkten så var det bara att kicka igång spellistan och trycka igång tidtagningen på löparklockan och lufsa iväg. Första kilometern är lite småseg, men å andra sidan så är det liksom uppvärmningen. Andra kilometern känns helt ok faktiskt. Tredje kilometern börjar bli lite seg, men fortfarande helt ok. Det känns som att jag orkar hålla ett hyfsat jämnt tempo. Fjärde kilometern, då börjar det bli tungt. Men, jag lufsar på. Stegen kommer fortfarande av sig själv. Det går långt ifrån snabbt, men det är inte heller meningen. När jag har 100-200 meter kvar till 4 km-gränsen då känner jag att har nog gett allt jag har. Men, samtidigt så hägrar ju nästa mål, 4,25 km (perfekt placerad i en "korsning"), så jag kämpade vidare. När jag sedan närmade mig denna magiska gräns så tänkte jag att jag borde ju klara ytterligare 250 meter. För om jag klarar 4,5 km idag, så bör jag ju klara 5 km nästa lördag. Så jag kämpar vidare. De sista 25 metrarna orkar jag till och med att öka tempot lite.

När jag passerat 4,5 km så stänger jag av tidtagningen, men upptäcker att jag har vanliga klockan "framme" och inte tidtagningen. När jag får fram tidtagningen igen så har klockan stannat på 36 min 38 sek. Vilket gör att jag blir besviken. För jag skulle ju träna 45 minuter. Nu vet jag ju inte hur lång tid det tog att jogga 4,5 km. Efter några minuter inser jag ju att jag mycket väl kan ha klarat sträckan på 36 min 38 sek. Samtidigt kommer jag på att jag skulle ju träna 45 minuter...

Men, jag är så rackarns glad att jag faktiskt klarat 4,5 km i ett svep. Så jag bryr mig inte om att jag inte körde hela tiden (45 min)! :-) När jag fört in tiden och sträckan på Funbeat så ser jag att tiden är korrekt. Jag jämför med tiderna/hastigheten från tidigare pass och ser att jag hållit samma tempo som tidigare. Ska jag vara helt ärlig så sprang jag lite snabbare än förra veckan, men samtidigt så kändes det bättre idag än förra lördagen!

Vad som är extra kul är att jag inte kände mig helt slutkörd efter det här passet. Visst jag var trött. Rejält trött. Men det var inget illamående som jag haft vid några tillfällen. Det var inte heller så att jag knappt kan ta ett steg framåt. Nej, det gick förvånansvärt bra att promenera de 300 metrarna till busshållplatsen. För det hade jag bestämt sedan tidigare. Att jag tar bussen tillbaka till Östra Centrum och kontoret där jag hade min träningsväska med ombyte mm. För har jag klarat 4 km (med råge) så är det ok att ta bussen tillbaka och inte gå hela vägen... Men, kan det ha vänt lite nu? Kan det vara så att jag börjar känna av de positiva effekterna av träningen?? Jag hoppas på det!

Oj, oj, oj

Skenet bedrar...

Jag må kanske se hyfsat pigg ut på bilden, men jag är helt slut. Jag längtar till den dagen då ett löppass känns lätt. Eller åtminstone att jag slipper slita ont varje pass. För det är så det känns just nu. Det är är väl ett eller två pass som har känts helt ok... Men, jag har bara fyra pass kvar nu i det här träningsprogrammet. Och när detta träningsprogram är över, så ska jag "vila" ett tag. Och med vila menar jag att jag ska fortsätta löpträna tre gånger i veckan. Planen är att jogga 2-3 km två gånger i veckan och 4-5 gånger i veckan. Detta tills 3 km kommer kännas om inte lätt, så åtminstone helt ok! Men, jag måste ju fortfarande pressa mig själv så runt 4-5 km en gång i veckan ska jag allt klara av. När 3 km känns "lätt" då är målet att 5 km ska kännas "lätt". När det börjar kännas helt ok att lufsa 5 km i ett svep, då går jag på nästa träningsprogram. Att klara 10 km. Men nog om framtiden...

Idag hade jag planerat att träna på lunchen som vanligt, men när jag var halvvägs in i ombytet av kläder så upptäcker jag att glömt packat ner löpartajtsen. Det var bara att dra på sig jobbstassen igen. Väl hemma var det bara att dra på sig träningsoutfiten och ge mig ut på dagens pass. För jag känner mig själv, hoppar jag över en dag, med ambitionen att jag tränar imorgon igen, så är sannolikheten väldigt stor att den träningen aldrig blir av. Och sedan så är det lätt att jag även skippar nästa pass, och nästa pass...

Dagens pass var långa intervaller och var fördelat enligt följande:
Uppvärmning: 10 min promenad

Långa intervaller: 4x4 min löpning, 1 minuts aktiv vila (promenad) efter varje löpintervall

Nedvarvning: 10 min promenad

Total tid: 40 min

Total sträcka: 4,3 km

Äntligen!

Ibland är jag mer än lovligt långsam... Och nu menar jag inte löparspåret. I våras, typ i mars/april, fick jag i uppdrag, att gå igenom avtalspärmarna på jobbet. Jag skulle sortera ut uppsagda avtal, och skapa ett system så att man lätt hittar bland aktuella avtal. Det här borde ju vara ett projekt som är snabbt avklarat. Men, det blev inte riktigt så... Att sortera ut de uppsagda avtalen och sätta in dessa i en separat pärm, det var inga problem. Sedan skulle jag då få till någon form av system med övriga avtal. Där tog det "stopp". Jag visste helt enkelt inte riktigt hur jag skulle få till det. Men, hur svårt kan det vara? Sanningen är den att jag har väl inte lagt ner hela min själ i det här, utan hoppat på lite andra projekt under tiden. Men, jag har hela tiden haft det här pärmprojektet i bakhuvudet. Men, så igår, så slog det mig helt plötsligt hur jag skulle göra! Tänk att det skulle ta typ ett halvår! Som tur är jag ju inte lika långsam med andra uppgifter!

Nu är jag i alla fall klar med det här projektet, och kan sätta i tänderna i t.ex. att uppdatera biljettförsäljningspärmen till de som säljer biljetter över disk! Ja, och så har jag ju mina biljettupplägg att sköta förstås! Och det bästa av allt. Jag fick beröm över hur jag strukturerat upp avtalspärmarna en stund innan jag gick hem! Så, även om det tog lite tid, så blev det ju bra!

Korta intervaller del 4

Usch och fy. Jag gillar verkligen inte korta intervaller. Men det var vad som stod på agendan idag, och jag genomförde passet precis som planerat. En del intervaller gick väldigt bra, medans några var riktigt sega! Men, oavsett vad jag tycker om dessa korta intervaller så är känslan när jag genomfört passet otroligt skönt!

I det här träningsprogrammet har jag nu bara ett pass kvar med korta intervaller, och det är skönt!

Dagens pass var enligt nedan

Uppvärmning: 10 min promenad

Korta intervaller: 10x70 sek löpning, 30 sek aktiv vila (promenad) efter varje löpintervall

Nedvarvning: 10 min promenad

Totalt träningstid: 36 min 40 sek

Total sträcka: 4,05 km

Mässbesök

Idag har jag hängt större delen på Elmia och "Elmia Husvagn Husbil" med syrran och hennes C. Det är alltid kul att spana in alla olika modeller. Men, man (jag) blir helt slut. Det finns så många märken, och varje märke har ju flera olika modeller. Sedan är det ju om man ska ha en husbil med sovalkov (ovanför förardelen), halvintegrerad, helintegrerad? Vilken typ av säng vill man ha? Fransk bädd? Queen bed? Längsgående bäddar? Extrabäddar? Ska det vara taksäng (hissas ner)? Ska man bädda i soffgruppen? Var är toan och duschen placerad? Är det vinkelkök? Är det ett högt kylskåp? Med eller utan ugn. Ja ni märker ju! Det finns så mycket att fundera på. 

För min del spelar det ju ingen roll. Jag åker ju bara med syrran och C! ;-)

Jobbigt var bara förnamnet...

Igår var det dags för veckans "långpass". På agendan stod det 40 minuter enligt 5-minutersprincipen. Passet är helt enkelt indelat i 5-minutersblock, där man tar ett block i taget. Man ska jogga så länge man orkar inom "5-minutersblocket" och sedan ska man promenera tills 5 minuter har passerat. Sedan joggar man igen tills man inte orkar längre och promenerar fram tills det gått 10 minuter. Och så vidare. När man orkar jogga 5 minuter i sträck passerar men den första 5-minutersgränsen och påbörjar ett nytt block. Ex. orkar man jogga i 8 minuter blir det gång/promenad därefter fram till 10 minuter...

Förra veckan klämde jag ju till med att jogga nästan 30 minuter och 3,6 km i ett svep. Målet var att klara det även den här gången. Men, det var segt redan från första steget. Och jag fick verkligen kämpa mer eller mindre hela passet. Men, det var inte enbart eländes elände, utan det fanns perioder då jag kände det där löpsteget även detta passet.

Det här passet återgick jag till Rocksjön, men hade en annan startpunkt än tidigare så jag hade ingen riktig koll på hur långt jag sprungit när jag var tvungen att stanna och promenera. När jag tittar på klockan så visar den 31 min 41 sekunder. Detta innebar att jag orkade springa en längre tid än förra veckan. Väl hemma så kollade jag sträckan och döm om min förvåning när jag upptäcker att jag faktiskt joggat 3,96 km i ett svep! Hade jag vetat att jag var så nära 4-kilometersgränsen så hade jag orkat pressa ytterligare lite för att komma över 4-kilometersgränsen. Men, jag är sjukt nöjd ändå! Vem vet, kanske klarar jag att jogga 5 km om två veckor!?

Halvvägs

Nu är jag halvvägs in i mitt fem veckor långa träningsprogram där målet är att jag ska orka jogga 5 km i ett svep. Enligt programmet ska jag dessutom klara det på 35 minuter. Men det bryr jag mig inte så mycket om. Inte alls faktiskt. Med dagens träningspass så har jag gjort 8 av 15 träningspass.

Dagens pass var långa intervaller och upplägget för dagen var följande:

Uppvärmning - 10 minuter promenad

Långa intervaller - 4x6 minuter löpning, 1 minuts aktiv vila (promenad) efter varje löpintervall

Nedvarvning - 10 minuter promenad.

Total tid - 48 minuter

Total sträcka (inkl. uppvärmning och nedvarvning) - 5,25 km

Idag kändes det faktiskt helt ok, nästan hela passet. De två första 6-minutersintervallerna gick riktigt bra. De två sista var lite mer jobbiga. Men, idag kändes det återigen som att jag liksom hade löpsteget. Fötterna tog sig fram för egen maskin. Jag behövde inte tala om för mig själv att jag måste ta ett steg till, och ett till, och ett till...

Och kan ni tänka er, idag gav jag mig ut på dagens löprunda helt frivilligt. Jag behövde ingen övertalning alls...

Korta intervaller...

... är inte min starka sida. Men, det var vad som stod på agendan på dagens träningspass. Det krävdes ingen större övertalning att faktiskt bege mig ut på dagens runda, även om jag kanske inte direkt jublade när jag bytte om och gav mig iväg på ett lunchpass.

Dagens pass såg ut enligt följande:

Uppvärmning: 10 min promenad

Korta intervaller: 10x1 min löpintervaller, 30 sek aktiv vila (promenad) efter varje löpintervall

Nedvarvning: 10 min promenad.

Total tid: 35 min

Total sträcka 3,8 km

Jag har så svårt att få till de där intervallerna. Det blir bara ryckigt alltihop. Men, men, en vacker dag kanske jag får till de där intervallerna. Inte för att jag har någon större förhoppning om det. Jag har aldrig varit en person som är snabb på (korta) intervaller. Kanske är det därför jag valde att bli målvakt när jag spelade fotboll. Jag orkade inte med att hela tiden springa fram och tillbaka. Som intervaller. Nej, jag är mer av den sega personen, som liksom trampar på och betar av meter för meter.

Så förbaskat stolt!

Och mallig. Idag stod det träning på agendan. Och jag är en sådan person som gärna har träningen gjord, så att träna på morgonen är inga problem. Enligt träningsprogrammet så var det 35 minuter enligt 5-minutersprincipen som gällde. Passet är helt enkelt indelat i 5-minutersblock, där man tar ett block i taget. Man ska jogga så länge man orkar "inom 5-minutersblocket och sedan ska man promenera tills 5 minuter har passerat. Sedan joggar man igen tills man inte orkar längre och promenerar fram tills det gått 10 minuter. Och så vidare. När man orkar jogga 5 minuter i sträck passerar man den första 5-minutersgränsen och påbörjar ett nytt block. Ex. orkar man jogga i 8 minuter blir det gång/promenad därefter fram till 10 minuter...

Jag har ju "hittat" Rocksjön i Jönköping som är lite drygt 3 km lång om man väljer att springa över spången och inte runt förbi ICA Maxi (den sträckan blir längre). Jag gillar den här rundan, då den är platt och jag vet att jag tar mig runt sjön på träningspasset som är någonstans mellan 30-40 minuter just nu. Det är bra för psyket att veta att jag tar mig runt hela sjön på passet. Och lite till... Det gör mig inte så mycket att jag måste ta bussen in till stan för att ge mig ut på löprundan.

Hur som helst. Idag behövdes det ingen övertalning alls. Det var inga problem att byta om till löparkläder och packa en väska med handduk och rena kläder och sedan ta bussen in till stan. Lämna väskan på jobbet och sedan ta mig bort till Rocksjön. Innan jag kickade igång musiken i lurarna och startade klockan så höll jag ett litet pep-talk med mig själv.

Jag startar klockan och ger mig iväg. Jag tycker det går segt i början, men tar liksom en lyktstolpe i taget. Men nånstans efter ca 1 km så känner jag att jag har hittat något som kanske kan vara ett löpsteg. Jag känner att det går bra det här. Jag behöver inte tänka, utan fötterna tar mig framåt ändå. Inte fort. Och det är inte heller meningen. Men jag joggar, och det känns helt ok. Efter ytterligare någon kilometer så känns det inte lika lätt längre, men jag lufsar vidare. Målet är förstås att ta mig till spången och komma några meter längre än förra lördagen. Och när jag kommer till den punkten där jag fick avbryta joggningen, och börja gå förra veckan, så känner jag att jag har krafter kvar. Jag har några punkter utmed spången som jag har som delmål. Och jag tar mig förbi varenda en av dem. Till slut är då målet att orka jogga hela spången. Och det gör jag. Sedan finns det en liten bit spång till och har jag kommit så långt så ska jag baskemig ta även den biten. Och tro det eller ej. Men det gör jag. Nu är jag strax ute på asfalten igen, och nu är det segt. Riktigt segt. Det är "en lyktstolpe" i taget igen. Fram till den där bryggan. Fram till bron. Fram till där "vägen" delar sig vid Rocksjöstadion. Jag tar åt vänster enligt planen. Och nu är jag trött. Riktigt, riktigt trött. Det är inga vackra "löpsteg" jag tar. Knappt så att det kan räknas som något mer än gång, men jag tar mig framåt. Fram till det där trädet. Till nästa träd, och nästa och så sista biten ut till cykelvägen. Ut på asfalten med ett par stapplande steg och så slutar jag jogga och kollar klockan. 29.14. Jag inser nu att jag faktiskt sprungit lite drygt 3 km. Och nästan 30 minuter i ett svep. Jag är så sjukt nöjd med mig själv. Och slut. Helt slut. Men, träningspasset är inte riktigt över än. Jag ska ju träna i 35 minuter. Jag struntar dock i att jag eg. ska jogga igen när klockan passerar 30 minuter. Jag har joggat drygt 3 km, så jag är värd att promenera de sista 5 minutrarna och 46 sekundrarna på passet.

Jag har ingen fancy träningsklocka (än) som mäter sträckan. Men, jag visste att jag joggat i lite drygt 3 km i alla fall. Så väl hemma så går jag in på Funbeat och ritar upp dagens runda. Och när jag inser att jag faktiskt joggat lite mer än drygt 3 km, närmare bestämt 3,6 km så blir jag faktiskt än mer stolt. Och mallig, över min bedrift. Räknar jag med promenaden sista biten, vilket jag så klart ska göra, så blir den totala sträckan 4,2 km på 35 minuter.

Jag har fortfarande inte riktigt smält att jag faktiskt smällde till med 3,6 km joggning idag. Jag menar, i tisdags var jag ju beredd på att kasta in handduken. Att strunta i alltihop. I torsdags var det lite lättare att ge mig ut, men jag fick ändå övertala mig. Och idag ger jag mig i princip bara ut. Nu vet jag att det inte alltid kommer att vara så här lätt som idag. Men, jag tror att bara vetskapen om att jag nu orkar mer än 3 km i ett svep kommer göra det lite lättare...

Nu ska jag ta det lugnt resten av den här dagen. Kolla lite på Finnkampen och ett par avsnitt av "Barnmorskan i East End" typ.